Kuling.nu

Mötesplatsen för dig som har en förälder med psykisk sjukdom

Hur det går vidare i generationer

I helgen umgicks jag med min äldsta dotter, 36 år. Hon sa med en självklarhet (när vi talade om mormors inflytande) att :- Nu är det jag som ställer upp för mormor för  jag har ju alltid stått UPP och förstått i det psykiska.  Min upplevelse är att hon redan nu är ett mera vrak än jag nånsin har varit i hennes ålder för jag stanna vid det psykiska men hon tar mer till saker som bryter ner hennes kropp, sorgligt.

Ja, sorgligt nog smittas våra dåliga beteenden vidare i generationer i tron att vi ska göra annorlunda och i goda ambitioner...

Kram till dig Fia från

Irre

Kommentarer till det här inlägget: [Upp en nivå]