När jag nu läser din insändare tänker jag att det kunde lika väl vara jag. Hittills har jag bara fixerat mig vid min mors sjuka sätt och mina reaktioner på det. Jag är väldigt trött idag och är tacksam över att jag har fått sjukersättning så jag kan bearbeta tillbaks i tillfrisknande. Att grubbla så mycket som jag gör är väldigt energitömmande.

Modet består i att försöka ignorera den man upplever som påfrestande med humor om man kan och låta denne hålla på. Under tiden sköter jag mitt. Till slut kanske vi kan spegla oss i varann och se det tokiga men också förhoppningsvis vara tacksam över det som faktiskt finns där som är bra.

Suck, nu gick jag igång igen och ingen förstår vad jag menar men jag tycker det är skönt att få skriva av mig.

Det är i alla fall lättare när man kan vara tacksam att vi fått livet att vara rädd om.