Kuling.nu

Mötesplatsen för dig som har en förälder med psykisk sjukdom

Snälla hjälp mig!!! (lång) Mor åt min mor..

Jag är 23år, har en helsyster och två halv syskon. När min mor fick sitt tredje barn blev vi (mor, tre syskon)utkastade och fadern blev tillsammans med min helsysters lärare. Det tog knäcken på henne och hon blev sjuk. Ringde för tusentals kronor och började dejta killar till höger och vänster. Efter något år fick hon ett fjärde barn, men inget fast förhållande, han viste inte ens att hon var gravid. Min far tog hand om oss alla när mor ville va själv.

Hon fortsätter träffa massa killar. Min far dog när jag var 15 år. Ingen vet hur vi har det förutom släkten som skiter i oss och pratar bara skit om mor jämt vi träffas. Jag och min syster tar hand om våra syskon och hemmet så gott det går, samtidigt som vi går i skola. Tillslut får socialen koplas in då mor inte jobbar längre pga andra skäl. Vi får en hjälp tant två gånger i veckan med städ och handlig. Jag är så trötta när jag varit uppe halva nätterna med blöjbyte och matning och skolan på det att när jag kommer hem slänger jag mig bara i sängen och vill sova. Då kommer tanten in och vill att jag ska tvätta eller laga mat... jag svär åt henne och mor varje gång men får bara till svar att så beter man sig inte mot vuxna. Ingen tar mig eller min syster på allvar när vi berättar hur det ligger till. Vi bor i en missär och vi har inga vänner över huvud taget, hade någon på skolan men vågade aldrig ta hem henne då det var skräp, disk och tvätt överallt.

När jag flyttar hemifrån får mor diagnosen manodepresiv, ett år senare flyttar jag hem igen och hon mår faktiskt bättre, slutar dejat en karl i månaden till ca 3 om året. Hon sköter hemmet själv men vi har fortfarande huvudansvaret för våra syskon. Jag och min syster flyttar då till en egen lägenhet eftersom att socialen är införstådd i hur det ligger till så är det ok.
I två år är hon gift med en invandrare som får svenskt medborgatskap i sveige. Hon verkade må bra då.

Men nu börjar hon dejta massa killar igen. Hon lämnar vår yngsta bror hos stöd familjen. Går inte att får tag på henne på något vis, ca 19 timmar senare (ca 07) hör hon av sig till stöd familjen hon kan sätta honom i taxi hem) Och då har hon knappt haft pengar till mat. Det visar sig att hon fått pengar för att gifta sig med en ny invandrare. Hade mobilen av för att hennes kille inte ska få veta av detta. Hon fattar inte att vi varit oroliga och ringt till polisen för att få veta om något hänt. Hon lånar pengar av oss barn som vi sedan skänker till henne för att vi älskar henne. Men nu förra veckan gjorde hon om nästan samma sak igen. hon skulle komma och hämta min syster senast 23 men kommer kl 13.20 och från kl 02.30 och fortfarande så går det inte att komma fram på mobilen. Hon bara hämtade min syster och hör inte av sig. Jag vet varken ut eller in. Vet ju att hon kommer höra av sig igen när hon vill ha pengar eller barnvakt.Men jag vet inte om jag orkar en gång till.

Båda gångerna sa hon att hon varit hos sin kille. Olika killar båda gångerna. Och när vi ifråga sätter henne blir hon arg och säger att vi missunnar henne kärleken. Men vad är det för kärlek? Hon har ny kille var och varannan månad, vi får inte träffa denne, får inget telefon nummer som vi kan ringa om något skulle hända. Samtidigt sitter hon och klankar ner på att vi har det så bra. Vi har ju våra killar och inga obetalda räkningar, inga barn att ta hand om. Men vad är det för kärlek hon har till alla 30 män hon gått till. Hon säger att hon är vuxen men vi håller inte med.

Ska man anmäla henne till socialen eller ska man låta henne få sköta sitt och inte bry sig o bara säga upp bekantskapen? Det värsta är att min bror knappt har någon kontakt med sin far så han bor hos mor, men vår syster bor hos sin far. Men vad i ****** gör man?
/Vilsen

Kommentarer till det här inlägget: [Upp en nivå]