Känslan av att tjalla
Min mor var alltid väldigt mån om att allt skulle stanna inom familjen. När jag i höstas berättade för en av mina kusiner vad som pågick under min barndom så kändes det som om jag tjallade. Jag gjorde något som jag absolut inte fick. Tala om att banka in det i ryggmärgen att hålla det inom familjen. Det känns så skönt att läsa om det du skriver att inte ha något att dölja. Jag har nu förstått, att genom att dölja och tysta alla så höll hon släkten delad i decennier, det känns fruktansvärt!
En som tjallar
Kommentarer till det här inlägget: [Upp en nivå]