Kuling.nu

Mötesplatsen för dig som har en förälder med psykisk sjukdom

Vuxet barn till mamma med scizoaffektivt syndrom

Skriv svar

Till forum

  • Hej! Skulle gärna vilja dela erfarenheter med andra som vuxit upp med förälder med schizoaffektivt syndrom, schizofreni eller liknande. Jag är snart 37 och har bearbetat detta i hela mitt liv tillsammans med mina syskon, min man och vänner men känner ändå ett behov av att få fortsätta bearbeta tillsammans med några av er där ute. Höra andra liknande historier.
    Maja
    20 mar 2016 21:16

  • Hej,
    Jag är 42 år och har vuxit upp med en bipolär mamma som har påverkat mig väldigt mkt och gör än idag. Jag försöker fortfarande bearbeta min uppväxt och ta reda på hur jag påverkats av allt men det är svårt på egen hand. Tror definitivt att stöd från andra likasinnade är det bästa.
    Hur kan vi gå tillväga?
    camilla
    03 okt 2016 21:41

  • Hej jag vill tipsa om vuxna barn grupper. Sen tror jag det är bra att skriva om det o prata om det med andra
    Johanna
    09 okt 2016 23:06

  • Johanna,vart hittar man dessa vuxna barngrupper?
    camilla
    13 okt 2016 19:41

  • Hej
    på Psykiatrin i Örebro har vi stödgrupper för Unga Vuxna som har en förälder med psykisk ohälsa. Vi tar emot anmälningar på kuling@regionorebrolan.se eller på telefon till mig Katarina Axelsson 019-6029312, jag har telefonsvarare så lämna bara ett meddelande att ni vill bli kontaktade. Vi vill gärna komma igång med en grupp efter höstlovet. Just nu har vi tre anmälda så om vi vara får in någon anmälan till så kör vi igång.
    Ni kan läsa mer om gruppen på http://www.kuling.nu/Om-oss-ny/Barn-och-ungdomsgrupper/Unga-vuxna-grupp/
    Katarina redaktör kuling.nu
    21 okt 2016 07:53

  • Hej Camilla! Ursäkta att det tog nästan ett år innan jag svarade tillbaka 😉 Jag trodde inte jag skulle få något svar så jag har inte varit inne på denna sida på länge. Sen gick jag in här av en händelse nu och såg ditt svar. Vi skulle ju kunna starta facebook-forum där vi kan dela med oss av erfarenheter och diskutera men då kanske vi ska få kontakt med några fler först. Om du har facebook alltså? Det skulle kunna heta t ex "forum för vuxna barn till psykiskt sjuka föräldrar". MEN jag vill för allt i världen inte att mamma ska se att jag är med i en sån grupp. Hon är medveten om sitt eget sjukdomstillstånd (till viss del i alla fall) men hon är inte medveten om hur det har påverkat och påverkar oss vuxna barn. Hon skulle bli väldigt arg om hon såg att jag diskuterade henne i en grupp och uppfatta det som att jag snackade skit. Så frågan är om man kan se till att den gruppen inte syns i profilen?
    Maja
    08 aug 2017 07:38

  • Katarina, vad fint att ni har en sån här grupp i Örebro. Vet du om det finns liknande grupper i andra delar av landet?
    Maja
    08 aug 2017 07:40

  • Hej Maja!
    På vår sida "vägar till stöd finns det en förteckning över de orter i landet som erbjuder stödgruppsverksamhet för barn som har en förälder med psykisk sjukdom. Kolla om orten du bor på finns med, sedan finns mailadresser och telefon nummer så du kan kontakta dem och höra ifall de även har grupper för unga vuxna.
    Man kan ju också kontakta psykiatrin på den ort man bor i, ibland har de stödgrupper eller anhörigkurser som man kan delta på.

    Kram
    Katarina, redakör kuling.nu
    08 aug 2017 08:28

  • Hej Maja och Camilla!

    Jag är uppväxt med en pappa som har schizofreni. Jag är idag 32 år och arbetar i förskolan. Jag är intresserad av hur psykisk sjukdom påverkar barn och anhöriga. Intresserade av era erfarenheter av detta och kan berätta mer om mina erfarenheter om ni vill.

    Med vänliga hälsningar,
    Loki
    Loki
    09 aug 2017 21:02

  • Hej
    även vuxna barn till psykiskt sjuka föräldrar kan skriva på vårt forum, så skriv gärna här.

    Kramar till er alla, vet att man behöver stöd och få dela det man varit med om med andra.

    Katarina, redakrör, kuling.nu
    10 aug 2017 07:47

  • Tack, Katarina! Du har rätt, vi kan faktiskt dela våra erfarenheter här på ert forum hellre än på fb. Här finns ju ni redaktörer också vilket känns trevligt! Vi fortsätter skriva i den här tråden helt enkelt 🙂 Loki, jag ska skriva min historia här när jag hinner! Ibland känner jag mig lite smått patetisk pga att jag snart är 40, mår bra och har ett fint liv men trots det känner att jag då och då måste älta min barndom. Borde jag inte vara "färdig" med det vid det här laget?
    Maja
    10 aug 2017 20:43

  • Det finns ingen tidsgräns för när man skall anses vara färdig. Man jobbar med sig själv när det finns tid över. Man kan exempelvis inte ta tid från skolgång, egna barn och så vidare utan att man riskerar att man själv eller de man beskyddar halkar efter i sin utveckling.

    Hjärnan är fantastisk men ibland önskar man att den kunde tala om varför den prioriterar som den gör och hissa varningsflagg i god tid innan den lägger av och bryter ihop vid större kriser.

    Förmodligen gör den det, men vi har för länge sen slutat att lyssna på vår kropp eftersom vi ställt om våra varningssignaler för att passa in i tätbebyggda samhällen. Evolutionen har säkert inte tänkt så långt eller rättare sagt, vi har inte hunnit anpassa oss.

    Att du själv kan välja låter väldigt positivt. Kanske är vi äntligen på väg åt rätt håll?
    Albin
    11 aug 2017 09:36

  • Ja, du får gärna berätta om och när du vill! Jag tror det är bra att prata om det som har hänt under barndomen.
    Loki
    11 aug 2017 22:06

Skriv svar

  

Alla svar granskas innan de publiceras.