Jag är en tjej på 28 år som oxå växt upp med en manodepressiv mamma. Jag känner igen mig i din berättelse. Som det här med att ens morföräldrar alltid står på mammans sida och sviker en själv. Jag fattar inte hur dom kan göra så?? Man borde alltid stå på barnens sida eftersom det är ju dom som är de oskyldiga och hjälplösa. Det är inte din pappas och ABSOLUT INTE DITT FEL ATT DIN MAMMA ÄR SJUK. För mig blev det till sist så att jag var tvungen att bryta kontakten med både min mamma och mina morföräldrar, eftersom de aldrig bad om ursäkt utan bara körde på...Jag säger inte att det är det bästa för dig med, ville bara säga att stå på dig tjejen - Det blir bättre ju äldre man blir - Jag lovar. Du ska leva ett liv FÖR DIN EGEN SKULL och inte för nån annan. Du har ingen skuld i detta kaos. Om du trivs med din pappa så ska du inte känna skuldkänslor för det! Du ska inte känna skuld överhuvudtaget!

Kram på dig tjejen, önskar dig allt gott. Hör av dig igen om du vill.