Jag skulle också behöva någon att prata med.
Vi är nog många som behöver andra att prata om hur det var att ha en förälder som var psykiskt sjuk på något sätt när vi var sjuka. Jag med. Trots att jag gått i terapi och bearbetat en hel del så kommer det upp saker fortfarande (är 35 år) som gör mig väldigt arg. Ingen omkring förstår eller orkar höra på till slut. -Men du hade det väll inte dåligt.... -Ni hade ju ett så fint hem och fina kläder.....
Ja, men allt det andra då.....
Lilla jag som blivit stor.
Kommentarer till det här inlägget: [Upp en nivå]