När jag bodde hemma kunde mamma hota att hon skulle kasta sig ut från balkongen om jag gick ut med mina vänner. Hon hotade ofta om saker hon skulle göra för att ta livet av sig. När jag var i skolan hade jag ångest över att jag inte visste om hon skulle leva eller vara död när jag kom hem. Jag hade husarrest i perioder och kom inte ut. Min mama låste ytterdörren och gömde nyckeln. Hon rotade igenom mitt rum när jag inte vr hemma vilket resulterade i att jag slängde allt som betydde något för mig för jag ville inte att hon skulle ha det som hållhaker på mig.

Fan vilken sjuk uppväxt jag har haft.

Jag har 1000 mera minnen som bara ploppar upp. Vad skall man göra med dem?