Hej!
ja, det är inte roligt. Jag har också svåra minnen. Min mamma hotae även med självmord. Man tar det ju lätt personligt då man är barn, men nu vet man ju bättre. jag skulle behöva terapi o att reda ut allt gammalt. så att jag kan leva i nuet. för det är så med mig att minnena kan komma upp nu och då. är aldrig beredd åp när det kommer upp. så blir man ledsen. känns som jag alltid vill gråta vid helt fel tillfälle. när man sitter med flera männsikor o så säger någon nått som får mig att minnas. kan hjälpa att skriva mycket om minnena, det man minns. på så vis bearbetar man det lättare.
linda
Kommentarer till det här inlägget: [Upp en nivå]