"Mitt i prick" och "Här också" är två av mina senaste inlägg.

Har du några tips om föräldralitteratur som man kunde läsa. Vilken bok har gett dig mest?

För mig känns det som att man hela tiden måste bearbeta och rannsaka sig själv för att inte trilla dit i detta sk mönster. Och detta känner jag själv att det tar så mycket tid och energi som jag kunde lagt på annat. Men det är väl det pris man får betala. Själv har jag mycket svårt för att släppa in folk för nära och tycker det är väldigt jobbigt att ta kontakt med nya människor. Jag tror alltid att det syns på mig att jag inte har haft det så normalt som man skulle önska. Ibland tänker jag att det hade varit nyttigt att träffa andra som vet precis hur det är. Väldigt få i min omgivning vet något om mig eftersom jag är inflyttad och detta är inget man pratar om. Och dessutom tror jag inte folk riktigt förstår som inte upplevt det själva.