"Klas är nio år och bor med sin mamma och pappa. Hans pappa är alltid orolig och ängslig. För några år sedan slutade han arbeta. Pappa är alltid hemma och vill aldrig följa med när de ska åka bort någonstans. Klas mamma handlar och går på alla föräldramöten. Klas pappa tycker att det är jobbigt med folk han inte känner så Klas tar aldrig hem några kompisar. När Klas pappa blir stressad eller orolig för något har det hänt att han fått panikattacker. Han andas fort, blivit svettig, yr och fått hjärtklappning. Då blir Klas pappa jätterädd och tror att han ska dö. Klas vet att det inte är så men han tycker ändå att det är otäckt."

Ångest är att vara rädd. När man är rädd känns det i kroppen.

Ångest är kroppens sätt att tala om att man tror något farligt är på gång.
Det som händer vid ångest är att kroppen gör sig beredd att fly eller att attackera. Musklerna spänns, hjärtat börjar slå snabbare och energin ökar i kroppen. Om man inte gör något aktivt då, blir spänningarna i kroppen kvar. Då kan man få det som kallas ångestattack. Vid en ångestattack reagerar kroppen med hjärtklappning, svårighet att andas, yrsel och känsla av att man ska svimma, svettningar eller frysningar, illamående och dödsrädsla.

Alla människor har ångest någon gång ibland. En del kan få ångest väldigt lätt utan att det egentligen finns någon riktig fara. Ångest är en väldigt obehaglig känsla. När man börjar undvika saker man skulle vilja göra för att man är rädd för att få ångest behöver man få hjälp.

Man kan också få svår ångest av de flesta psykiska sjukdomar. Depression och ångest hör ihop. Mycket ångest kan göra att man blir deprimerad och man har nästan alltid ångest vid depression.

Man kan reagera med ångest på olika situationer eller ha olika typer av ångest. De vanligaste typerna av ångestsyndrom är generaliserat ångestsyndrom, panikångest, tvångssymtom, social fobi och post traumatiskt stressyndrom.